frommewithlove.blogg.se

Som sagt så fick vi massa äpplen av Tobbes syster men nu är det bara lite kvar i påsen som var full. Förra veckan fick jag ett ryck och bakade loss totalt, det var så att Tobbe blev förvånad! Jag är ju egentligen inte så mycket för att varken baka eller laga mat. Men hoppas på att den känlsan ska ändras en aning som blivande mamma. 

 

Denna dag hade jag varit inne och jobbat extra på samma ställe jag var på under en kort tid i somras. Var jätte kul att få träffa både bekanta och okända ansikten. Orkade inte riktigt arbeta i samma tempo men jag hann med allt och det kändes bra just då. Men när jag kom hem hade jag en ryggvärk som minst sagt kändes... hade liknande när jag storstädade badrummet här hemma, fast det var mycket tidigare i graviditeten. Det gjorde så ont så jag grät och jag kunde knappt vända mig i sängen. Denna gång lade jag mig också i sängen och tänkte att lite vila gör nog susen... kändes värre av att ligga ner så istället gick jag upp och bestämde mig för att baka så fick jag ju något annat att tänka på. Visst gjorde det ont mellan varven men kändes ändå bättre att vara igång och göra något. Självklart inte kul att få så ont men samtidigt har jag varit beredd på detta under graviditeten då jag skadade ländryggen som ung. Får dessutom skylla mig lite själv som inte fortsatte med den träning som jag blev ordinerad. Varit väldigt lat i långa perioder genom åren när det gäller både rygg- och magträning.. tyvärr även innan och under graviditeten så jag får bita i det sura äpplet. 

 

Hela lägenheten doftade äpplen och att sen få smaka på nybakad äppelkaka så var det värt det. Jag fryste in äppelkakan och två pajer. Tänk vad gott att ta fram en kall vinterdag och mumsa på tillsammans med vaniljsås!

 

..när man har roligt! Vi är redan i vecka 31 och befinner oss alltså i månad 8  : )

Hur gick detta till? I början gick tiden ganska sakta men nu mot slutet rusar veckorna i väg och magen ja, den har växt så det knakar. Även om jag känner mig lugn inför förlossningen vilket jag gjort ända sedan början så far tankarna runt omkring allting annat. När kommer det ske? Har vi det nödvändigaste hemma? Kommer amningen att gå bra? 

 

Tobbe är mer lugn när det gäller inköp och om vi har allt hemma som behövs till en början och har tyckt att vi kan vänta med både det ena och andra. Medan jag och kanske inte så ovanligt för oss mammor vill boa in mig totalt!!!

Däremot så tänker Tobbe mer på hur förlossningen ska gå och att han vill försöka vara ett så bra stöd som möjligt när det väl är dags. Bara att han finns där vid min sida kommer kännas bra sedan får vi ta det som det kommer. Vi är ju nya inom detta område båda två så vi får helt enkelt göra så gott vi kan. 

 

Idag var det besök hos mvc och allt såg bra ut vilket det gjort varje gång med undantag för mitt järnvärde som varit lite på gränsen till lågt. Idag var det högre och barnmorskan lät nöjd men ville såklart att jag skulle tänka på kosten och även fortsätta ta mina tabletter. Har i stort sett hela graviditeten ätit kosttillskott med olika vitaminer och miniraler med extra tillskott av folsyra, järn och vitamin D. 

 

Så här såg magen ut i vecka 29, vi är minst sagt nyfikna på vem som ligger i magen!

 

 

Kunde inte hålla mig längre så nu är de första bebiskläderna tvättade och inlagda i byrån som kom på plats här om dagen. Det var så mysigt att få hänga upp små bodys och strumpor, inte mindre mysigt med tanken att sedan få klä den lille. Dem här små förberedelserna är minst lika roligt som att införskaffa möbler och vagn. 

 

Senast vi var hos Tobbes storasyster plockade Tobbe ihop en kasse full med äpplen. Deras äppelträd hade fått så mycket frukt att det klyvts itu och ramlat ihop. Sorten är Ingrid Marie som ju är perfekt att baka på så igår blev det varm äppelpaj med vaniljsås. Tobbe kom hem precis lagom så att pajen var ljummen och så på med massa kall vaniljsås och sen mumsade vi på detta framför TV:n. 

 

Ville testa något nytt så googlade på äppelpaj och fick fram ett recept där man skulle riva äpplena istället för att lägga i som klyftor. Resultatet blev en riktigt saftig och god paj!

 

Till ca 6 pers

 

Fyllning:

5-6 medelstora äpplen

1 msk smör

2-3 msk flytande honung

1-2 tsk kanel

 

Pajsmet:

125 g smör

1 ägg

3 dl vetemjöl

2 1/2 dl socker

1 1/2 tsk vaniljsocker

1 1/2 tsk bakpulver

 

Fyllning:

Sätt ugnen på 200 grader. Skala, kärna ur och grovriv äpplena. Bryn äppelrivet i smör och honung tills de mjuknar. Bred sedan ut äppelrivet i botten av en pajform ca 25 cm i diameter. Strö över kanel.

 

Pajsmet:

Smält smöret och låt svalna. Vispa ihop ägget med en gaffel. Blanda ihop mjöl, socker, vaniljsover och bakpulver i en bunke. Häll i det lättvispade ägget och det smälta smöret. 

 

Fördela smeten ovanpå äpplena och jämna till ytan med en kniv. Grädda i nedre delen av ugnen i 30 min.

 

Servera med vaniljsås eller glass!!!

 

 

Det är så otroligt häftigt och spännande att ett litet liv, vår son/dotter växer i min mage. Självklart var det svårt att veta innan hur det exakt skulle kännas att bära på ett barn och alla upplever det på sitt sätt. Men den där mysiga och härliga känslan infann sig tidigt trots illamående och jag ville bara att magen skulle bli större!!! Så det syntes att jag är gravid och inte bara lite småtjock. Samtidigt förstod jag och visste att det självklart inte enbart skulle bli en dans på rosor att vara gravid. På det stora hela och än så länge vill jag ändå inte klaga för jag har fått må relativt bra hittills. 

 

I början av graviditeten hade jag illamående som kom och gick under olika tider på dygnet men har tack och lov inte behövt springa på toaletten pga av detta. Brösten var otroligt ömma och växte snabbt så det blev att köpa nya BH:ar vart efter, i dagsläget har det blivit jobbigt att använda BH med bygel så mina 3 BH-toppar är guld värda. Att sova har varit jobbigt sedan början pga av brösten och nu senare är det magen istället. Fast sovandet är mycket jobbigare nu då jag får kissa ännu oftare, svårt att hitta en bekväm sovställning och ryggen värker. Att böja sig ner är nu svårare och jag får allt oftare be Tobbe om hjälp med olika saker. Har de senaste veckorna fått mycket sammandragningar vilket känns obehagligt och ibland får jag stanna till och vila lite. Samtidigt är det normalt eftersom det förbereder sig för att den lille ska kunna komma ut, men om det pågår länge och gör väldigt ont sade barnmorskan att det bara är att höra av sig. Vilket iofs känns logiskt, för om man får kraftig smärta nu skulle jag bli orolig eftersom det inte riktigt är dags för BF ännu. Men oj vad tiden har gått fort för det närmar sig med stormsteg och de sista förberedelserna är i full gång. 

Har länge letat efter en byrå till barnrummet till bebisens kläder. Känner inte att det finns något behov att kunna hänga kläder än på några år. Om det skulle behövas så gör vi plats i vår klädkammare så länge. Att den skulle vara vit var självklart då vi kör på det vita temat. Känns så ljust och fräscht, inget man tröttnar på i första taget och lätt att matcha med alla möjliga färger. 

 

Jag hittade byrån till försäljnig på nätet, vi hade inte fått in den i vår bil så min far var snäll och hämtade upp mig i förmiddags. Väl på plats så blev det lite bökigt och byrån var inte riktigt i det skick som man trott, en låda gick inte att stänga men med lite trixande så löste det sig. Hade tänkt tacka nej men då jag fick ta byrån gratis om jag ville så följde den efter lite eftertanke med hem. Väl hemma så torkade jag med såpa, oavsett skick på loppisfynd så rengör jag alltid då det känns bättre. Något jag alltid gör innan jag säljer något också men så verkar inte alla tänka tyvärr. Nu ska vi bara få ut Tobbes datahörna ur barnrummet så byrån kommer på plats. 

 

Ursäkta bildkvaliten men så här ser den ut och det är byrån KOPPANG från IKEA. Får visa bättre bild sen när vi fått iordning i barnrummet. 

 

Imorgon är det kanelbullens dag men jag måste erkänna att jag trodde att den 4 september var idag ända tills jag kom på mig själv tidigare under dagen. Men vad gör det, då är jag ju förberedd inför morgondagen! 

 

Var bara tvungen att ta en bulle redan idag och självklart tillsammans med ett glas mjölk.

 

För ungefär en månad sedan så var jag hos frisören och klippte bort det sista utav den misslyckade permanenten. Otroligt skön känsla att det är borta och trivs riktigt bra i kort hår igen! 

 

Köpte med mig färg hem från frisören vilket jag aldrig gjort förut men då priset var detsamma som jag skulle gett där jag tänkte köpa så spelade det ingen roll. Fick dessutom smakråd från min frisör vilken färg jag skulle välja, känns alltid bra. Är mycket nöjd med resultatet då jag ville ha en brun färg med så lite röd nyans i som möjligt men ändå inte för mörkt. Längtar bara tills luggen växt ut en bit, glömde tyvärr bort att frisörer har en tendens att klippa den väldigt kort om man inte säger till. Känner mig nästan lite naken i för kort lugg men som tur är så växer det ut ganska fort.